Gullvivapremiär 2013

 
Nu blommar det!
Kalken kom ut i tid före regnet och trots en extremt blåsig Valborgsmässoafton blommar vår första gullviva.
PRIMULA VERIS, spelade Lasse Gullin på sin barytonsax en  gång i tiden.

NÖTVÄCKAN ; årets hyresgäst .

 
I denna holk , som en gång varit del av en pelare i hallen på Lyrögatan 17 i Rydebäck, brukar det bo starar.
 
Men när jag såg att holkhålet var igenmurat , förstod jag vem som ska ta dess ytrymme detta år: NÖTVÄCKAN.
En av mina absoluta favoritfåglar, som stannar hos oss hela vintern och som låter på olika sätt allt efter dess humör.
Den enda av alla våra fåglar som kan klättra med huvuduet rakt nedför på trädstammen. Vilket man kan tro att Trädkryparen annars skulle klara av. Men icke så.
Den bebor ofta gamla hackspettehål, men den murar först igen hålet med lera, så att det passar dess egen storlek.
Här ser vi ett bra exempel på det!
Det ska bli intressant att följa detta Nötväckepar.
LYCKA TILL !!!

Stareholk No 2.

 
Ett Sytarepar var just och inspekterade denna holk, som jag byggt just för starar.
Kanske ska de hyra den ?
Vi hoppas på det i alla fall.

Populär Stareholk

 
Denna beboddes i fjol av ett Starepar och det har redan varit och paxat för den.
I går kväll var det t.o.m. fyra starar, samtidigt, och inspekterade den.
VÄLKOMNA!
 

Varmt vid stenmuren....

 
... så här trivs vitsipporna , denna magnifika vårdag.
Underbart att leva !

Allt är nu uppsågat...

 
... så 351:an har gått bra.
Skönt att ha kommit så långt i projekt "Gammeleken rensas".

ENERGI !

 
Mycken värme blir det här.
Först ska grenarna sågas upp. Därefter huggas. Sedan staplas. 
2 års lagring ( ekvirke ) och så skjuts in i ugnen !
Bara det kunde sluta blåsa så förtvivlat.

Nya Skogsgatan

 
En del timmmer har denna avverkningstapp i Nya Skogsgatan gett.
Och skogen ska förnyas.

Nya Skogsgatan

 
I Barometern hade man tidigare i veckan en stort uppslagen artikel om att kommunen inte har pengar att underhålla vägnätet med , nu när tjälen går ur marken.
Veckan före påsk kom ett stort vägbyggargäng med bulldozer, grävmaskiner och massvis med lass med kross och grus för att dra en ny väg ( återvänds- ) rakt in i skogen för att ge plats för de skogsmaskiner som nu avverkar mark väster om Ingelstorpskolan och fram till Gamletorp. Vägen måste vara ca 1,5 kilometer uppskattar jag den till. Professionellt anlagd med asfaltduk under bärlagret.
Som bilderna visar, är det ingen dålig väg man skapat men hur ska denna timmeravverkning kunna betala de kostnader som denna väg måste ha medfört?
Det ska bli intressant att följa upp detta ärende.
Barrans journalist har nu jagat ansvarig inom KK i dagarna två, utan att ha fått tag på honom.
 
 
 
 
 
 

VITSIPPEPREMIÄR

 
Nu kommer allt på en gång!
Blåsippor har vi inga här ute men vitsipporna lyser snart upp i skogsbrynen.
 

ÄNGSHUMLA

 
Ängshumlemor ät ute för att leta fram ett lämpligt ställe att lägga sina ägg i.
Hon bygger själv en korg att lägga dessa i.
Sedan samlar hon  - ensam!!! - pollen och nektar för att dra fram yngel och första generation humlor, innan hon kan få draghjälp av de nya arbetshumlor som då föds.
Humlan är ännu mera fantastisk än biet.
Dessutom flyger humlan längre dagar och inte bara i uppehållsväder, som biet vill ha.

Mera vårfärger

 
Idag fick vi två nya hyresgäster, Sädesärlor, och samtidigt blommar de första tulpanerna tillsammans med Vårlök & Stjärnblommor.

LINEUP inför kvällens match på GULDFÅGELN ARENA

 
Innan domaren blåser till spel får KFF ´s P 05:or gå "Lineup" med spelarna.
Max gick i Elfsborgs dräkt och höll KFF´s unge brasse no 21, Ismail i hand. Så den brassen fick full stötta redan ifån början !

KFF-ELFSBORG 1-1

 
Och när Lineup var klar så lämnade Kalle & Max Guldfågeln Arena hand i hand.
Så det var oavgjort redan innan matchen börjat med andra ord.

Påskliljor...


Påskliljor...

 
 
... de första på kalljord , för oss i alla fall, detta år.
 
Nog är de efterlängtade.
Och : vi hade 19,5 grader, trots kraftig blåst, ute på Johannero denna eftermiddag.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

VÅRBILD

 
Jag önskar man kunde koppla på det ljud som låter ifrån dessa pollenkällor just nu.
15 grader i solskenet och bina arbetar för att fylla pollenkorgarna.
Nu lägger drottningarna många ägg varje dag så att rapsen ska kunna pollineras framöver, i slutet av maj.
 
 
 
 
 

Uppstädat och - snyggat.

 
Nu är Gammeleken uppkvistad och de flesta döda grenar nedsågade.
Nu ligger toppriset nere i Bigården för att bännas framöver.
Dessa ska motorsågen få ta hand om vid tillfälle.
Mera ved!
 
Ris och nedsågade grenar ifrån ekarna i gatan återstår att ta hand om .

GULLREGNET; ett minne blott.

 
Idag har HÖGRÖJARNA besökt Johannero för en del avverkning och det första att bita i gräset blev detta Gullregnsträd, som blivit överårigt med tiden.
Dessutom har det stått i vägen för gräsklipparen , när vi ska klippa gräset i Hörnan.

Imponerande räckvidd ...

 
... och en mångfald möjligheter att vända och vrida griptång och såg mellan grenverken.
Egenkonstruktion, så man behöver inte studera på Chalmers för att bli ingenjör, här i livet.
Själv har Hasse gått på Ingelstorpskolan en gång i tiden.
Och bilen är en f.d. armé-Scania som inte gått 2000 mil, när Hasse köpte den, för att låta den konverteras till sågverk.

En heldöd gren ...

 
... har Hasse lyckats styra in såg och griptång till igenom grenverket på motsatt sida av stammen ifrån där bilen står!
Skickligt, verkligen.

Sågas ifrån lådan ...

 
... som Hasse håller i på magen.
Måste vara påfrestande att stå i vind och kyla samt hela tiden titta uppåt.
Men, jisses så effektivt och så noggrann han är.
REKOMMENDERAS!

Och så blev det ....

 
... mindre med eklöv att ta hand om framöver. 
Mera ljus och fri luft runt eken förutom att man har sågat ner en hel del döda grenar uppe i kronan.

Ekgrenar som når in över taket...

 
.. ska nu närmast sågas ner, för att spara på taket samt ge mera luft och ljus i Gatan.

HÖGRÖJARNA är klara...

 
... och de nedsågade grenarna ska jag nu ta hand om samt allt ris så småningom brännas upp.
Nu är denna byggnad inte täckt av några ekgrenar längre.
Färre löv att kratta upp får dessutom damerna att ta hand om framöver.

Hanna´s COSMOPOLITAN-drink

 
Anledningen till vårt Rydebäcksbesök var att Hanna skulle fira sin myndighetsdag den 12:e april och vilken fest det blev !
De närmaste släktingarna plus kusiner och kusinbarn, massor med skolkompisar och fullt tryck med massvis av mat o allt därtill hörande i flytande form.
Idag på lördag är det efterfest hemma och då passar faster Johanna på att hjälpa Hanna blanda till en egen premiärdrink, som blev en COSMOPOLITAN, där basen består av tranbärssaft.
Vacker att titta på, men någon höjdare är den inte.
Men förstås: smaken är forskillig.
Hanna´s boyfreind, André och lillebror Hugo ser båda lite skeptiska ut.
Men då har förstås Hugo ingen sprit alls i sin drink. Han får vänta några år,innan det blir dags för honom att pröva starkare doningar.

MAX med nya golfklubbor

 
MAX visar här stolt upp sina nya PING-klubbor, som han just fått ifrån morbror Oscar och moster Malin och kusinerna Hanna & Hugo.
Max bir 8 år på onsdag, så därför passade man på att uppvakta Max redan idag.
Ingen dålig present!
 

Nybygget på Varvsholmen

 
I måndags började man att resa väggarna på det senaste bygget ute på Varvsholmen så om någon månad kommer vi inte att kunna se Ängö hamngata längre, ifrån vårt rum & balkong.
Fortsättning följer.
Vi överlever nog det också?

Snödroppar uppe i gatan

 
Denna hobbe kommer upp år efter år men inte blir den större, konstigt nog.
 
Den påminner mig om den gång jag såg snödroppar växa vilt uppe i norra Italien norr om Bergamo.
Jag var på affärsresa för att introducera en ny blåskatalysator för användning inom polyuretanindustin och därför kommer jag ihåg tillfället. Det var i februari 1969
Det var vItt,vitt, vitt i naturen på båda sidor om vägen.
Jag trodde först att det var vitsippor. Men efter en stund bad jag chauffören att stanna och då såg jag att det var snödroppar i deras genuina,  naturliga miljö.
44 år sedan!
Guben börjar bli till åren kommen!

MUSINTRÅNG ...

 
... i II:ans trågkupa.
 
Jag hade missat att sätta för musskyddet i höstas och då får då skylla mig själv.
Den mus, eller de möss, som varit på besök har gnagt sönder även ramar men de har faktiskt lämnat några ramar fulla med socker längst bak i kupan.
Några bin fanns givetvis inte kvar men hade det varit under sommarhalvåret hade ingen mus vågat sig in.
När kylan sätter in drar bina ner på energiförbrukningen och de stressas då till döds i stället för att försvara sitt och de sina.

Musrester

 
Hela trågets bottnn var täckt med ca 3 cm högt lager med vaxrester, när ramarna väl var bortplockade.
Här har det varit fest!

Tråget i II:an ...

 
... är nu rengjort och är sedan klart att laddas med nya ramar, när bottenplattan blivit rengjord med varmluftpistolen om någon dag. Allt beroende på väderguden, förstås.

POTATISLANDET

 
Kallas detta grund i fjärden utanför Kattrumpan och Sveriges enda, i bruk, existerande klapphus.
Och i det lågvattenläge vi har för närvarande finns det inte stort utrymme för de eventuella båtar, som skulle vilja ta sig in i Fredriksskansfjärden.

Kalmarbygdens Biodlareförening

 
Vi hade idag vårt första möte för säsongen och drygt 20 medlemmar ställde upp.
När jag började 2003 var vi betydligt färre så denna förening är en av de få i vår stad, där medlemsantalet ökar år efter år.
Och: numera är det ett flertal damer som ägnar sig åt biodling, vilket ju enbart är positivt.
Trots stark, västlig vind och kyla lyfte vi på locken till alla samhällen, för att konstatera ,att det var bara ett fåtal av dem som inte klarat vintern.
Efter att ha fikat tillsammans inne i klubbstugan skiljdes vi så åt efter bara två timmar, eftersom vi inte kunde plocka igenom samhällena som planerna var. Kylan !

Också ett jubileum ...

 
... i år påbörjar jag mitt tionde år som biodlare och detta är vad jag möttes av idag.
Dessa är de två sidorna av en och samma ram och dessa bin är alla stendöda trots att de omges av rikligt med socker, under de vita cellerna.
De ser levande ut ,men de är har all gått till de sälla jaktmarkerna.
Orsaken, bakom deras död, vet jag inte, men de har, som synes, inte dött av svält.
Och det var gott om socker kvar i alla samhällen trots den långa vintern och de kyliga frostnätter vi nu haft under lång tid.
Inget år tidigare har jag nånsin haft denna våröppning av mina bisamhällen .
Kanske någon gång måste vara den första?
Nu ska jag intervjua gamla, erfarna biodlare för att , om möjligt, få en förklaring till denna bidöd, som drabbat nästan 50 % av mina samhällen.

BIDÖD

 
Så här såg ramarna ut i IV:ans samhälle och alla bin är döda, trots att de ser levande ut.
Och inte har de dött av svält, för socker finns det gott om på alla ramar.
Anledningen till att jag tappat minst 50 % av mina bin denna vinter, vet jag inte, men så är det!
 
Ingen trevlig förmiddag.
Och mycket arbete framöver med att göra kuporna rena igen.
Men tid har jag ju gott om.

Blått ! Blått ! Blått !

 
Nog är väl dessa vackra. Tycket i alla fall jag.

Glädje för själen

 
Efter att ha haft en otrevlig förmiddag i Bigården blev detta en tröst i eländet.
 

NAGELÖRT...

 
... eller RÅGBLOMMA.
Dags att så rågen nu!
En av våra tidigaste vårblommor. Liten och oansenlig, korsblommig skönhet.

GRILLPREMIÄR 2013

 
Efter en produktiv förmiddag med krattor och röjaren bjussar grillmästaren Ubbe på lunch.
Väderomslag till det mycket bättre. Plus 10 och bara lite vind.
Ska det vända nu?

RSS 2.0