Nu börjar "han" att "ta". Honungen är maskulin i gamla biodlares vokabulär och att den "tar" innebär att man rört den tillräckligt för att den snart ska kunna tappas på burk. När honungen i omrörningskärlet har en konsistens och ett utseende som vår ungdoms "äggshampo ", då är det nära! D.v.s. honungen ska skifta i kulör och dess strimmor ska gå ifrån gult till olika nyanser av brunt. Och säsongens första honung består till plus 95 % av glukos = druvsocker och den stelnar FORT! Det kan hända att man inte hinner att släppa ut
honom ur tappkärlet innan han stelnar.
Då måste man börja om ifrån början med att värma upp honom igen , smälta honom och röra på nytt.
Och för ett sådant arbete tar vi mindre än 75 kronor per burk medan en liter jordgubbar kostar 50 kronor. Bevis för att jordgubbodlarna är mycket, mycket bättre affärsmän än vi biodlare är. Å andra sidan gör vi biodlare ju en insats för naturen, by and large. Pollinering av en mängd grödor sköter våra vänner om , och, och, och ... Jordgubbodlarna måste ha tillgång till dyr areal på marken, vattna och bekosta säsongsarbetare. Vi har alla olika uppgifter här i livet.
Prisvärd är HAN! Tycker även HON ! Och ARBETSBIN vill vi alla vara ?
